Skånepågen som blev missionär

av | 2019-12-10 | Personporträtt

Han har arbetat med apoteksskolor i Afrika, fått fly hals över huvud från våld och kaos och landat i Lidköping, där han bland annat engagerat sig i styrelsearbete i Missionskyrkan i många år. Lars Stenseke har varit med om mycket och tron har varit som en röd tråd genom allt.

Lars Stenseke, född Johansson, såg dagens ljus i Ängelholm 1954 men är uppväxt i Sösdala. Han var en av fem syskon och barn- och uppväxtåren spenderade han i en trygg miljö där tron på Gud var självskriven. Fadern var provinsialläkare och mamman jobbade på Hermods korrespondensinstitut när hon inte var hemmafru. Det andliga hemmet var missionsförsamlingen där fadern tidvis var ordförande. Söndagsskola och senare scouting ingick också i den kristna fostran han fick och tron har burit genom livet.

Efter studenten i Hässleholm blev det studier till apotekare i Uppsala med examen 1977. Ett insamlingsprojekt för ett missionssjukhus i Indien väckte hans u-landsintresse och kom senare att arbeta där under sex månader som volontär. Vapenfri militärtjänstgöring vid Statens Lantbrukskemiska Laboratorium i Uppsala meriterade honom till ett resestipendium till Afrika och under nittionio dagar hann han med att besöka arton länder och apotek där.

Det starka Intresset för u-land och mission förde honom som SMU-volontär till missionsförbundets sjukhus i Kimpese i Zaire. Det var inte alltid lätt att under den korrumperade och lynnige diktatorn Mubutus regim arbeta för missionens sak, som gång på gång ifrågasattes. Under tvåårsperioden i Kimpese startade Lars landets första utbildning för laboratorieassistenter benämnd IME.

Väl tillbaka i Sverige var det mer sökande efter ordnade former som gällde och det blev en del ambulerande anställningar runt omkring i Skaraborg. När ett ordinarie jobb blev ledigt i Lidköping var Lars en av sökandena och fick anställning.

Som nybliven Lidköpingsbo sökte han en andlig gemenskap. Skogshyddan besöktes ofta och där fick han nya vänner. Hans väg kom att korsas med en viss kvinnas från Vårgårda, Irén Stenseke. Det blev kärlek och bröllopet stod 1985.

Missionsintresset delades av dem båda och 1989 var det åter dags att resa ut för att starta en apoteksskola, då med en 1-åring, Oskar. Under tjänstgöringsperioden föddes broder Jakob. Det blev en tid fylld av strapatser med rebeller som ständigt hot. Slutligen blev läget så kaotiskt att familjen 1991 med 24 timmars varsel måste lämna landet. Hals över huvud gällde det att samla ihop det mest väsentliga och ta sig över floden Zaire till grannlandet Congo Brazzaville för vidare resa till Sverige.

Givetvis kändes det gott att komma hem igen till mera ordnade förhållanden. Församlingsgemenskapen är viktig och Lars har tillhört styrelsen i Missionskyrkan i Lidköping i tjugo år, varav de sex sista åren som dess ordförande.

Inghar Främberg

Prenumerera!

Vill du få ett meddelande via epost när det dyker upp något nytt?
Du kan när som helst ta bort dig från utskickslistan.

Tidigare

Gökotta på Spårön

80 personer hade samlats på Mjölkebacken på Spårön för årets Gökotta. Familjerna Johansson,...

Söndagsskolans sommaravslutning

Söndag 5 maj var det söndagsskolfest! Vi åkte på utflykt till familjen Dalemos trädgård i Lovene....

Vårregn

En morgon, några dagar in i maj, vaknade jag tidigare än vanlig. Det hade precis ljusnat och jag...