Den är en tidig kvinnofrukost denna tid på året där träden nu börjar skifta i rött, gult och brunt. Första gången sedan denna tradition började, som den hålls i september månad. Det är i stort sett fullt med bilar på parkeringen och där inne i hallen in till festsalen har kö bildats. Några har tagit sig in i kyrksalen och sitter där och väntar tills vi blir bjudna till bords. Det är ett inbjudande bord dukat, med hembakat bröd, ägghalvor, sill m m som står där och får saliven att rinna till. Strax bjuds vi till bords och sen visar Yvonne vilka som får gå och ta till sig på sina tallrikar.
Efter en timmas sorl och avnjutande av det som bjuds tar dagens föreläsare vid. Idag är det en långväga gäst från vårt grannland Norge, närmare bestämt från Drammen. Berit Sundet Olsen har levt ett allt annat än lätt liv. När hon var ung önskade hon ibland att hon aldrig blivit född. Detta då hennes pappa började förgripa sig på henne i tidig ålder. Han var likadan mot hennes äldre syster. Hennes mamma förklarade tidigt att hon inte älskade henne, snarare närde hon ett hat mot sin dotter. Detta hat fortsatte och fortsatte. Det som ändrade Berits liv var den dag hon mötte Jesus.
Det var dock inte enkelt att släppa allt det förgångna och hon bar på en känsla av att vara värdelös, hade oro, ångest och skam, som hon levt med hela sin barndom. Under tolv år ältade hon om och om igen det hon varit med om och kämpade mot gamla oförätter. Hennes vänner sa åt henne att inte lägga energi på vad andra säger utan lyssna till positiva röster. Hon blev frälst, döptes och ”begravde den gamla människan”. Hon lyssnade på dem som sa; lita till Herren och lägg dina bekymmer på Honom. Jesus flyttade in. Han sätter ihop människan som ett pussel. Berit upplevde att Han tog bort de dåliga pusselbitarna och ersatte dem med nya bitar. Den sista och svåraste biten att byta ut var bitterheten. Hon fick sedan åka till sina föräldrar för att prata med dem. Pappan vidhöll att han trodde hela tiden att han gjort gott. Mamma sa fortfarande att hon hatat och hatar henne. Idag vet Berit att hon är älskad fullt ut; av Jesus. Berit avslutade sin föreläsning med att sjunga två sånger för oss. Det var en delvis tung föreläsning men hennes livsglädje och kärlek till Jesus genomsyrar henne, så det kändes ut till oss som lyssnade till hennes berättelse.
/Marie Andersson
