Tänder mitt ljus

av | 2022-08-25 | Dikter, Övrigt

Har mitt böneljus
Tänder det och knäpper mina händer
Det lyser starkt här i mitt  hus
Allt var nattsvart och gnisslande tänder

Viskar tyst tyst orden
Friden fyller mitt bröst
Man är så liten på jorden
Då hör jag på håll Hans röst

Du är inte ensam här
Känner värmen i Hans stora famn
”Jag är dig alltid när”!
Liksom en båt som nått sin hamn

Känsla av kärlek och omsorg
Aldrig övergiven lämnad
Hemma sen till sist i Din himmelska borg
Som ett får i sina trygga inhägnad 

Du Herden för mig är
Du är mig alltid kär

/Marie Andersson

Prenumerera!

Vill du få ett meddelande via epost när det dyker upp något nytt?
Du kan när som helst ta bort dig från utskickslistan.

Tidigare

Sommar, sommar, sommar

Kanske har du just nu sommarlov eller semester?Sommaren är för de flesta en tid när dagarna ser...

PRISA HERREN

Ps. 100 Hylla Herren, hela världen, tjäna Herren med glädje, träd fram inför honom med...

Farleden

En söndagsmorgon innan gudstjänst tillbringade jag någon timma nere vid Lidans mynning i Vänern....