Sitter i Skogshyddans vackra alkov ut mot Vänern. Hela Kinneviken är draperad i dimma och isen verkar nu vara på väg att släppa sitt tag om vattnet vid strandkanten. Runt omkring mig stiger ett stilla sorl från de gäster som finns runt caféborden. Från köket hörs lite slammer där personalen hanterar den nyss avslutade lunchen.
Jag låter mina tankar och de intryck som möter mig här på Skogshyddan komma och gå en stund och ett ord kommer till mig – skiften. Utanför verkar inte vädret riktigt veta om det ska skifta till lite mer vår eller om vintern är ett säkrare alternativ ett tag till. På Skogshyddan har vi under ett par år fått förmånen att följa årstidernas skiften på ett sätt som vi inte tidigare gjort då vi tidigare öppnade till Valborg och stängde i slutet av september.
I våra liv sker skiften, önskade eller oönskade, självvalda eller som ett resultat av livets gång. Ibland är det kanske en mix. Med skiften menar jag förändringar i våra liv och deras förutsättningar. Jag tänker att även om skiften är av en god anledning och kanske t o m något vi själva valt så följer alltid en viss osäkerhet och kanske sorg över att skiftet innebär uppbrott och en slags skilsmässa. Vi behöver röra oss ut på okänd mark vilket kan skapa oro hos oss. När jag skriver detta kommer texten till mig som Göte Strandsjö skrev; “att mötas och skiljas är livets gång, att skiljas och mötas är hoppets sång.”
Kanske är skiften, precis som i naturen, viktigt för oss människor för att nytt liv ska kunna uppstå. Möjligen ser vi också klarare efter en tid varför skiften sker och vad de har bidragit med i våra liv. I Psaltaren i gamla testamentet finns något som kallas vallfartspsalmer, vilket var psalmer man sjöng när man skulle bege sig till Jerusalem för att delta i någon högtid. Detta var resor som inte var enkla eller helt säkra alla gånger. I en av dessa psalmer, Ps 121, skriver David i vers åtta följande; “Herren skall bevara dig i alla skiften, nu och för evigt.” I vår församling står vi inför skiften där medarbetare slutar och nya kanske kommer. Både de som slutar och de som är kvar, medlemmar och församlingens omgivande kontext kommer att få uppleva en ny resa i det skifte som sker. David säger tröstande inför den stundande resan i vers två; “Hjälpen kommer från Herren, som har gjort himmel och jord.”
Jag tittar åter ut genom fönstren mot de grå trädstammarna som mot dimmans bakgrund blir som vackra stilleben. De vilar i väntan på att vårens skifte ska komma där de grå och stumma stammarna snart blir fyllda med gröna blad och sjungande fåglar. Skiftet som kommer att ge nytt liv.
/Krister Liljegren
Citat: Psaltaren 121 v2 och v8 (Bibel 2000),
Mötas och skiljas, text och musik Göte Strandsjö