Omgivna av en enorm vinranka, där vi satt i det gamla orangeriet, fastnade min blick på hur hårt beskuren den var. Som en slags uppenbarelse av biblisk magnitud drabbades jag av det jag såg. Vinrankan var en bild av min livssituation just då. Vinrankan var jag. En känsla av tomhet och torka hade lagt sig som en slags död hand över mitt inre andliga liv. Var är Gud och vad vill Gud med mitt liv, undrade jag? Det var som om vinrankan gav mig en förklaring, nämligen trädgårdsmästarens beskärning, som nämns i liknelsen i Johannesevangeliets femtonde kapitel, där Jesus pratar om att hans fader är vinodlaren.

“Varje gren i mig som inte bär frukt skär han bort, och varje gren som bär frukt ansar han, så att den bär mer frukt.” 

En bok jag hade läst kom då till mig i minnet, en bok som förklarar hur Gud fungerar som en trädgårdsmästare och att vi i tider av andlig torka ska fundera över om Gud just nu beskär våra liv. Det är så lätt att tänka att vi har gjort något fel, eller att Gud är långt borta, när en känsla av andlig torka drabbar oss. Självklart kan den känslan handla om att vi är trötta, att vi inte har tagit hand om vårt andliga liv som vi borde för att må bra eller något helt annat.

Gud tycks gilla vingårdar och att de ska bära frukt, god och söt frukt. I Jesaja kapitel 5 säger Gud att Israel är Guds vingård och i söndagens text berättar Jesus en liknelse i Markusevangeliet om en vingård där ägaren önskar få del av frukten. “Israel var en frodig vinstock, dignande av druvor” skriver Hosea. Vi kan riktigt se det framför oss. Stora röda eller gröna, kanske blå druvor, söta och fyllda av saft.

Inom både judendom och kristendom har vindruvan och vinstocken ett viktigt symbolvärde, vilket blir tydligt när vi läser på lite om vinstocken och druvorna. Grenarna sitter direkt på stammen (kom ihåg Jesu ord i Johannesevangeliet kapitel 15). De grenar som burit frukt beskärs tydligen ca 3-5 cm från stocken. När jag slår lite på vindruvsodling på nätet verkar det som att just beskärningen ger förutsättning för sötare druvor. Vinstocken kräver dessutom en viss jordmån och vatten ofta men lite.

Omsorg, rätt jordmån, vatten, beskärning och framför allt direkt relation till stammen är förutsättningar som behövs. Vi kan förstå varför vinstocken och druvan blir en så viktig symbol och liknelse för livet med och i Gud. Här blir det också tydligt varför Gud är så noga med dem som ska sköta om vingården, vare sig det är hos det judiska folket eller i den kristna kyrkan. Vingårdsarbetarna, de andliga ledarna, skapar goda eller dåliga förutsättningar för Guds folk. Därför är Jesus ofta i konflikt med just de andliga ledarna, därför förnyar Gud sin kyrkas ledarskap gång på gång, därför behöver vi be för Guds folk och dess ledare.

När jag en tid senare såg vinrankan i orangeriet hade den fullkomligt exploderat av livskraft. Överallt gröna blad och små kart. Sommaren var där med full kraft och jag insåg då den bibliska bildens potentialitet att hjälpa oss som människor här i vår vandring där vi vill följa Jesus. “Om någon är kvar i mig och jag i honom bär han rik frukt…”.

/Krister Liljegren

 

Citat Bibel 2000