Tack!

Mitt i kalla februari poppar en känsla av sommarlov upp. Skolavslutning med ”Den blomstertid nu kommer”, solsken och glass. Vilken härlig känsla av frihet! Nu fick man vara uppe nästan hur länge som helst på kvällen, sova ut på morgonen och hitta på roliga saker utan några läxor som kallade på uppmärksamhet. Gott att ligga på mage på filten, känna solens varma strålar på ryggen och spana efter fyrklöver i gräsmattan. Plötsligt händer det – wow, en fyrklöver! Aha, nu fattar jag! Det är så här livet som pensionär kommer bli, men… jag har ju hört lite annat av de erfarna.

Tankarna står på kö, när jag nu vill formulera ett varmt och innerligt tack för tiden jag fått dela tillsammans med er som diakon i Lidköpings Missionsförsamling. Jag tar genast fram mina färgpennor och snart är fyrklövern klar. De små hjärtformade bladen märker jag med fyra ord som slagit rot i mitt hjärta. Orden har blivit till en bön om Guds hjälp, att få formas till att återspegla lite av hans mod, ödmjukhet, tillit och enkelhet. Tack Gud, att du i din stora nåd och barmhärtighet funnits vid min sida hela tiden. Tack också till alla som burit mig i förbön.

Jag är tacksam för jobbet i kyrkan och förtroendet församlingen visat mig. Arbetsuppgifterna har gett mig många nya erfarenheter och de har hjälpt mig att växa som människa. Vi sjunger i Anders Frostensons psalm 562 ”Låt mig växa stilla som ett träd i skogen. Gör mig i det lilla för det stora mogen.” Härom kvällen funderade jag på vad jag skulle säga, om någon bad mig berätta glimtar från tiden som diakon i Missionskyrkan. Här kommer några utifrån de fyra ”hjärteorden”.

Ödmjukhet – speglar varm värdighet

• lyssna till berättelsen i det själavårdande samtalet
• öppna famnen för den som gråter ut sin smärta
• stanna kvar ända till det sista andetaget

Enkelhet – föder trovärdig frihet

• leda lyhört alphakursens samtalsgrupp
• fördela medel när ekonomin i skam kraschar
• samverka i glädje med andra i gudstjänster och andaktsstunder

Begynnelsebokstäverna bildar ordet MÖTE. Jag känner stor glädje och tacksamhet för alla fantastiska möten jag fått vara med om under drygt tjugo år. Möte med människor i olika åldrar:

• församlingsmedlemmar, underbara arbetskamrater, medarbetare i andra församlingar
• människor som längtar efter att ta ett steg närmare Jesus
• människor som kämpar tappert för att livet ska fungera
• människor från andra länder och kulturer
• människor från olika sammanhang i samhället

Att dra sig tillbaka för att skapa utrymme för egen tid är viktigt. Vila och återhämtning är livsnödvändigt. Detta gäller allt i skapelsen, även Skaparen behövde en paus: ”Han vilade på sjunde dagen från allt det verk som han hade gjort.” 1 Moseboken 2:2 Växtriket återhämtar sig under vintern, sedan kommer den skira grönskan i rätt tid. Grön är diakonins färg och symboliserar själva livet samt möjligheten till växt och utveckling. Jesus använde gärna bilder från naturen och från jordbruket om sådd, växt och skörd för att ge oss viktiga sanningar om livet och om sig själv.

”Om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör ger det rik skörd.” Joh 12:24

Diakonsmycket som jag fick ta emot efter avslutad utbildning bär bilden av detta bibelord. När Jesu dör på korset öppnar Gud möjligheten för alla människor att i kärlek få förlåtelse och bli fria från skuld och skam. Även självfördömelsens envisa tankemönster får ge upp. Med ovillkorad kärlek är alla inbjudna till gemenskap med Gud, att tillhöra honom.

Barmhärtighet i ord och handling, Guds ord och den helige Ande visar vägen till Jesus Kristus, världens frälsaren. Tillsammans får vi vila i bön om växt och skörd. Låt oss ha blicken fäst vid Jesus, han som alltid vänder sitt ansikte till oss och ger av sin frid och djupa frihet.

Med kärlek, glädje och tacksamhet
/Yvonne Jureheim