Pastorns ruta inför våren

av | 2020-03-04 | Andakter och undervisning

Äntligen vår, hoppas jag snart att vi kan utropa i alla fall. Nu är det inte så att vintern har varit särskilt kall och snörik men den har varit mörk, regnig och solfattig.
 Våra förfäder för länge sedan såg en koppling mellan vädret och hur det stod till med gudarnas eller gudens humör och välvilja. Det fanns en direkt koppling mellan hur vi skötte oss som människor och hur vädret blev. Hela vår överlevnad hängde på detta, då vädret avgjorde skörden och därmed hur det blev med vår mathållning. Att det man sått inte skulle torka eller ruttna på åkrarna. 
Idag tänker vi inte så, men är mer bekymrade över hur vår hantering av miljön ska påverka vårt klimat och därmed vädret, så att det skall finnas mat till en växande skara människor på jorden.

Guds ord likt utsäde kan sås i våra hjärtan för att Guds goda vilja ska kunna skördas som en verklighet i varje människas eget liv

I bibeln är temat ofta sådd och skörd, regn och växt, som kommer i rätt tid. Gamla testamentet är skrivet i en miljö som levde med denna verklighet oavsett om man var nomad eller bofast. I Nya testamentet återkommer temat om sådd och skörd, men överförs mer som en metafor (liknelse) där Guds ord likt utsäde kan sås i våra hjärtan för att Guds goda vilja ska kunna skördas som en verklighet i varje människas eget liv. Här finns också tanken om gärningarna, alltså det vi gör i vår vardag, som en slags sådd som sedan ger en skörd. ”Vad man sår får man skörda”, säger Paulus i Galaterbrevet.

Ibland tänker vi att vi som kyrkor har sått ut Guds ord under lång tid hos ett stort antal människor. Hur många har inte gått i söndagsskola, scout, ungdomssamlingar eller konfirmation? Det är säkert sant och jag tänker att det finns en god säd i många svenskars hjärtan. En säd som kan börja grönska och skjuta skott.

Precis som vi med förvåning förstår hur livskraftiga frön och plantor är när de oväntat sticker igenom tjock asfalt eller en blomma slår ut mitt i vintern i det blomsterland som vi trodde var dött.
 Tänk om det är vad som väntar i påsk när vi tillsammans med många kyrkor i Lidköping har en stor kampanj i Arenan. Där vi kanske trodde att asfalten var tjock eller jordmånen frusen. Vi kan så och vi kan vattna säger Paulus, men Gud ger växten.
 Ska vi be att Andens regn och solens strålar får träffa alla de frön som finns i så många liv här i Lidköping? Så att en sommaräng slår ut i vår tid och vår stad.

Krister Liljegren

Prenumerera!

Vill du få ett meddelande via epost när det dyker upp något nytt?
Du kan när som helst ta bort dig från utskickslistan.

Tidigare

Guds vilja

Det har jag funderat på i några dagar. Men det är ett stort teologiskt ämne att lyckas få ner i...

Många rum

Jag har ganska nyligen flyttat in i ett väldigt stort hus med oerhört många rum, små vrån och...

Flyttfåglarna

En söndagsmorgon i augusti vaknade jag först och hamnade för ovanlighetens skull ensam vid...