Det är en solig vårdagmorgon den 6 april som jag tar mig till kyrkan för att njuta av vårens godaste frukost. Det är slutsålt så det är ca 150 kvinnor som väntar på att ta plats runt borden. När vi kommer in möts vi av det fullastade bordet med hembakt bröd, ägghalvor, lax, allsköns pålägg, fil med musli mm. Man riktigt känner hur saliven rinner till. Det är ett sorl i salen och slamrande från bestick när frukosten avnjuts.
Soheila Fors berörde med sin berättelse.
Vid 10-tiden tar dagens föreläsning vid. Idag får vi lyssna till Soheila Fors. Hon kallar sin föreläsning ”En röst för de tystade”. Hon är kurd från överklassen i Iran. Soheila är författare och grundare av föreningen Khatoon, som verkar för integration bland kvinnor och särskilt för att hjälpa utsatta kvinnor bland annat genom sk Tehus runt om i Sverige.
När Soheila var liten undrade hon ofta över varför flickor/kvinnor inte har samma rättigheter som pojkar/män. Hennes stora förebild var sagofiguren Pippi Långstrump. Soheila sökte tidigt Gud men fann honom inte i sin muslimska kontext eller i Koranen.
När Soheila gifte sig var det med fel man enligt släkten då han var från fel klan. Redan tidigt visade det sig dock att han var fel man av andra anledningar. Han missbrukade och misshandlade henne. De fick två barn ihop. Efter en tid lämnade de Iran och kom till Sverige. Där blev allt värre. Nu blev hon inlåst i hemmet och han blev hennes röst då han tolkade vad hon sa till bl a läkare. Han ordnade så att läkare felaktigt skrev ut 17 olika mediciner som han drogade ner henne med. Idag kämpar Soheila för att hjälpa kvinnor som utsätts för liknande saker som de hon själv fick genomlida.
Efter en tid for hon tillbaka till Iran för att sälja av land. Väl där mötte hon Jesus i en upplevelse av ett starkt ljus. Hon blev fri och full av kärlek. Samtidigt blev hon frisk och stark nog att be om skilsmässa. Idag är hon gift med en svensk man som hon har två barn ihop med. På grund av sitt arbete och engagemang lever hon dock under starka hot dagligen.
Innan flykten från Iran berättar Soheila att hon frågat någon om vart man skulle bege sig och fått svaret; Sverige, för där får muslimer bära slöja och man får bidrag. Soheila Fors menar att vi är för flata inför det som följer med i och med detta.
– Lär oss istället om demokrati mm. Vilka rättigheter har vi? Berätta om det! Många som flyr gör det av en orsak; att den kultur de levt i inte fungerar! Tyck INTE synd om oss! Tyck OM oss! Tillsammans är vi starka. Vi vill att kvinnor ska få vara fria.
I Iran var Soheila osynlig. Här i Sverige syns hon och får vara sig själv. Hon har lidit men valt sin väg. Starkt berörd av denna kämpe lämnar jag kyrkan.
Marie Andersson