Hans Ek är uppvuxen i Hasslösa och berättar om sin tid i söndagsskolan, scout och konfirmation. Hans berättar också om andra händelser i Hasslösa.
Vi skall ju samlas i Hasslösa missionshus nu på söndag för att fira tacksägelsegudstjänst en månad innan församlingen överlåter missionshuset till kommunen. Vi vill uttrycka tacksamhet för allt det arbete för Guds rike som har skett där, kanske framför allt bland barn och ungdomar.
För att förstå lite bättre hur arbetet bland barn och unga har varit genom åren ringde jag upp Hans Ek för att tala om Hasslösa missionshus. Många av oss känner ju Hans som en person med många olika roller i församlingen, men hur var hans tidiga kontakter med missionshuset?
Hans är, tillsammans med fyra syskon, uppväxt på en bondgård nära gränsen mellan Skara och Lidköping (men på Lidköpingssidan!). Hans föräldrar var med i en liten alliansmissionsförsamling i Skara och när den flyttades till Varnhem sökte de sig till ÖM-församlingen i Vinninga. Hans föräldrar var sedan aktiva i församlingen som senare bytte namn till Falkagårdskyrkan.
Ett par av Hans äldre syskon gick redan i söndagsskolan i missionshuset då Hans, i början på 70-talet, som fem- eller sexåring fick följa med för första gången. Anna Eklund var lärare för de mindre barnen så det var henne som Hans mötte först, Anita Eklund, hennes svägerska, hade hand om de större barnen. Anna var också duktig på att sjunga och spela och ledde barnkör, (som senare blev Hasslösakören.) Söndagsskolan kunde typiskt samla ett trettiotal barn som samsades i två rum; kyrksalen och köket. Det var då bra att både Anita och Anna var småskollärare till yrket och visste hur man kunde hålla ordning på barnen. En granne till familjen Ek hade också fem barn som skulle till söndagsskolan så de hjälptes åt att skjutsa den dryga halvmilen till missionshuset.
När Hans blev äldre fanns det också minior- och juniorgrupper att vara med i. Dessa ombildades sedan till Nyingar och Scouter. Hans minns flera scoutkvälllar på Brakelund, hajker och scoutläger. Även vintrarna var härliga när man åkte pulka och bilringar nerför grushålan som ligger intill Missionshuset. Totalt var 40-50 barn och ungdomar samtidigt inskrivna i verksamheten under 70- och 80-talet. Som vuxen var Hans också scoutledare i missionshuset under en tid.
1978 var det dags att åka in till Gamla Missionskyrkan på Källaregatan i Lidköping för konfirmationsläsning. Därefter var det naturligt att fortsätta i ungdomsarbetet där tillsammans med vänner från konfirmationstiden.
Viktiga händelser i missionshuset var när syföreningen ordnade försäljning och auktion. Den ordnades av ”tanter i grått eller beige med glasögon” och överskottet gick i första hand till att täcka kostnaderna för missionshusets drift. Gudstjänster ordnades någon gång per termin och Luciafirandet drog så mycket folk att man ibland behövde hyra in sig i bygdegården.
I början på 90-talet satsade vår församling på det viktiga ungdomsarbetet i Hasslösa genom att investera i en ny modern tillbyggnad av missionshuset. Det mesta av byggnadsarbetet gjordes av frivilliga i Hasslösa, bland andra Sture och Valter Eklund (Anitas man och son), Josef och Bengt Eklund samt Stefan Gunnarsson. Även lidköpingsbor från församlingen hjälpte till, bland andra Jerry Nyberg och Hans Rolf.
Det är lätt att känna tacksamhet för allt som skett under åren när man hör Hans berätta. Flera generationer har delat tro, kärlek och undervisning i Hasslösa missionshus under många frivilliga arbetspass.
/Håkan Hellbergh