Ett nytt år har startat. 2023 ligger framför oss som ett blankt blad. Ofta innebär ett nytt år förhoppningar, längtan och kanske löften. Själv ger jag inga nyårslöften, jag tror inte på själva konceptet. Jag är samma person den 1/1 som jag var den 31/12. Varför skulle det funka att göra en stor förändring bara för att det blir ett nytt år? Det händer ju egentligen ingenting vid nyår, bara det att tiden fortsätter i ett oförtrutet tickande. Jag är absolut för att fira det som firas kan och att göra det festligt på nyårsafton tycker jag om, men lova en massa saker som med största sannolikhet kommer att brytas ligger mig inte för.

Författaren Malin Persson Giolito pratar i sitt vinterprat om att nyårslöften ofta leder till nederlag. Hon menar att när nästa nyårsafton kommer tittar vi bakåt och ser bara hur vi har misslyckats med att bli en bättre människa. En ganska dyster inställning kan tyckas, men kanske ligger det något i det. Förutom reflektioner om nyårslöften, det politiska läget, klimatkrisen och det ökade antalet dödsskjutningar i Sverige, pratar Persson Giolito om Gud. Hon berättar att hon inte tror på Gud men hur hon under bra dagar kan tro på Aslan (lejonet i berättelsen om Narnia av C.S. Lewis) och hur hon alla dagar längtar efter att någon ska ta henne i handen och säga att allt kommer att bli bra. 

En sång som kommer till mig när jag lyssnar på Persson Giolito är Miss Lis “Hälsa Gud”. I sången träffar hon Jesus en kväll på krogen och ber Jesus hälsa till Gud att hon har försökt ringa men inte fått något svar. Sången handlar vidare om samtalet med Jesus där hon berättar hur hon upplever att världen är helt körd och hon behöver lite hopp, framtidstro och något som ger hjärtat lite lugn och ro. 

Jag tror att både Persson Giolitos och Miss Lis tankar delas med väldigt många, och jag klandrar dem inte. Att gå in i ett nytt år med allt vi har med oss in i form av kriser på olika sätt kan få vem som helst att tappa framtidstron. Jag tror ju dock att det finns ett hopp, inte en quick fix på alla problem men att det mitt i det mörka finns ljus. Gud har aldrig lovat att allt kommer att bli bra på jorden men att finnas med oss i allt och jag tror att det är där många går vilse. Vi vill, som Persson Giolito, att någon säger att allt kommer att bli bra här och nu, men Gud tar vår hand och säger “jag finns med i allt och allt kommer att bli bra när du kommer till evigheten” och det är viktigt att förstå skillnaden. 

Därmed inte sagt att saker inte kan bli bättre här och nu. Kanske ett nyårslöfte är på sin plats ändå. Ett löfte om att göra det lilla jag kan för andra och för vår planet, ett löfte om att verka tillsammans för en bättre värld, för tillsammans är alltid bäst, och ett löfte om att låta Gud leda i allt. Kanske är det vår uppgift inför ett nytt år att uppmuntra människor att ringa Gud igen men kanske lyssna lite annorlunda. Han svarar ju inte alltid som vi tänkt och kanske är det vår uppgift att ta tag i någon människas tro på Aslan för där kan finnas en längtan efter så mycket mer. 

”Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv.” Joh 3:16.

”Har jag inte befallt dig att vara stark och frimodig? Var då inte förskräckt eller förfärad, ty Herren, din Gud, är med dig vart än du går.” Jos 1:9.

/Tina Hjortlinger

Citat Bibel 2000