När var du senast på Kartåsen eller någon annan återvinningscentral och dumpade skräp och avfall?
Under mitt liv har jag flyttat många gånger. Varje gång blev jag tvungen att ta itu med saker jag samlat på mig. Det var jobbigt att leva bland flyttkartonger och soppåsar. Behålla, ge bort, lämna till second hand eller slänga var det som rörde sig i tankarna.
Vet inte hur många vändor det blivit till återvinningen under mina år. Men faktiskt upplevde jag att det var en plats av befrielse. Att få göra sig av med saker en samlat på sig och som inte hade någon annan hemvist än tippen, som bara tog plats i ens liv till ingen nytta.
Jag kände mig flera kilo lättare även inuti efter varje vända dit, kände mig friare. Har du känt det så nån gång när du varit på återvinningen?Du och jag får oxå lämna av vårt inre bagage som skaver och som inte hör hemma i vårt personliga liv och som kanske rent av skadar oss, tynger ner och dränerar oss på kraft.
Den platsen är vid Golgata kors. Den återvinningsplatsen hos Jesus är öppen jämt. Martin Luther talade om det ’saliga bytet’. Vi får ge och överlämna till Jesus vårt bagage av skräp och gammal bråte. Han vill ha det. I byte ger han oss av sin frid, förlåtelse med förnyad kraft och glädje. Vilken inre lättnad och befrielse i mötet med Jesus.
Vilket byte! Det är verkligen ett saligt byte!
Kom som du är, famnen är alltid öppen hos Jesus. Nästa gång du åker till Kartåsen för att lämna av ditt skräp kanske du även kan bli påmind om det saliga bytet hos Jesus och känna dig både friare och lättare i dubbel bemärkelse.
Gud välsigne dig idag!
/Camilla Bergius