Visst är det väl så att leva tillsammans kan vara svårt ibland. Det kan vara en utmaning, men det kan också vara en välsignelse och en stor tillgång!
Vi är en brokig skara i olika åldrar. Några är släkt, några är bekanta, några är nära vänner, några är kanske nykomlingar och känner inte så många. Vi har inte valt varandra men vi har valt att tro på Jesus som vår frälsare, det förenar oss i den andliga familjen.
Episteltexten inför söndagen talar om gästfrihet och medlidande: ”Håll broderskärleken levande. Kom ihåg att visa gästfrihet, ty det har hänt att de som gjort det har haft änglar till gäster utan att veta om det. Tänk på dem som sitter i fängelse, som om ni var fångar med dem. Tänk på dem som blir misshandlade, som om det gällde er egen kropp.” (Hebreerbrevet 13:1-3)
Kanske behöver vi mer runda bord (symboliskt) där det alltid finns plats för någon mer, där du och jag vågar ta plats med någon okänd. Det finns ett gammalt uttryck som heter ”där det finns hjärterum där finns det stjärterum”. Jag kom att tänka på en gammal barnsång där vi sjöng ”nu öppnar vi ringen , kom hit och hör och se, på jorden finns ingen som ej får vara med. Gud har gett oss öppna händer dom vill vi sträcka ut, folk i alla jordens länder Guds kärlek når till slut, nu öppnar vi ringen kom hit och hör och se.”
Även om vi inte får änglar som gäster, som en del fick erfara i de exempel som Hebréerbrevets författare nämner, är min tro att du och jag kommer att bli välsignade på olika sätt.
Där det finns hjärterum där kan man växa och leva tillsammans. Kanske du skulle våga bjuda in någon människa i all enkelhet till ditt hem, även om det inte är en ängel. Eller sätta dig vid någon ny på kyrkfikat. Vem vet, det kanske är en ängel.
Gud välsigne dig idag!
/Camilla Bergius