Det har jag funderat på i några dagar. Men det är ett stort teologiskt ämne att lyckas få ner i några enkla rader i en kort bloggtext. Men några tankar vill jag försöka dela.
I bönen fader vår så ber vi med kristna i alla tider till vår Fader i himlen ”ske DIN vilja såsom i himmelen så ock på jorden”.
Du och jag har säkert många önskningar både smått och stort. Bibeln säger oss att vi får göra våra önskningar kunniga genom åkallan och bön med tacksägelse.
Men hur vet vi vad som är Guds vilja? Ibland kanske du och jag har fått uppleva konkret Guds ledning i våra liv och ibland har vi ingen aning och känner oss villrådiga. Ibland kanske Gud säger till oss, vad vill DU själv?!
När Jesus var i Getsemane så bad han under stor ångest vid tre tillfällen att det svåra han skulle möta genom lidande och död på korset; om det var möjligt att han skulle få slippa det. Jesus ber också ”men inte min vilja, utan din” han bad också ’ske inte min vilja utan din’ till sin Fader.
Du och jag får be till Gud om allt. Men vi vet inte alltid vad som är bäst för oss. Därför tror jag att bönen i Fader vår om att Guds vilja ska få ske är en bön att vila i oavsett omständigheter.
En del som hänt i våra liv har kanske varit mycket svårt och smärtsamt, jag tycker det är viktigt att poängtera att allt som sker i våra liv och i vår värld INTE är Guds vilja, allt har inte en mening.
Men Gud kan ta hand om det i våra liv som varit svårt och meningslöst. Vi får vila i att han är större och vet allt. Vi har inte blivit lovade ett enkelt liv. Men vi har blivit lovade att han är med oss i det vi möter.
Hemma hos mig så hänger det en liten tavla i akvarell på väggen, det är en sångtext med orden ”Let go and Let God”
Vad betyder det?
Kanske att våga släppa taget om det som upptar våra tankar natt och dag och våga be till Gud om att släppa taget om det vi håller krampaktigt fast vid och istället be att Guds vilja ska ske. I den överlåtelsebönen kan vi uppleva befrielse och börja acceptera livet som det blev. Det kanske inte blev som du och jag tänkt men det kanske kan bli bra ändå.
Heliga Birgitta skrev denna bönen på 1300 talet, den brukar jag be ibland.
”Visa mig, Herre, din väg
och gör mig villig
att vandra den.” Amen.
//Camilla Bergius