Under vår stund på jorden byter de flesta av oss jobb ett par, tre gånger. Krister Liljegren utgör inte något undantag därvidlag och vägen från flygtrafikledning till pastor har inte varit glasklar. Valet har mer och mer mognat fram, och inte minst makan Margareta har varit ett gott stöd.
– Hon har uppmuntrat till att ta steget för det har inte varit helt lätt. Bara att pendla under fyra år mellan Lidköping och Stockholm är arbetsamt, inte minst i min ålder, men väl värt sitt pris. Utbildningen har varit stimulerande och fördjupningen i teologi och bibelordet värdefull. Den har sin givna plats och jag uppskattar att läsa och studera.
Men från början då. Kristers föräldrar och syskon flyttade från Jönköping till Lidköping där fadern fick jobb som ingenjör vid Meken. Krister föddes i Lidköping. Ungdomen förlöpte normalt med goda kamratrelationer där musiken var ett av intressena.
– Vi var några som bildade ett band där jag spelade keyboard.
Som vapenfri brandman placerades Krister på Axamo i Jönköping och fick utbildning inom flygplatsräddningstjänst. Efter några år i Vänersborg flyttade familjen tillbaka till Lidköping där Krister jobbade på Lidköpings Flygplats och Margareta läste till sjuksköterska.
På tal om Margareta, hur träffades de?
– Guds vägar kan vara underliga. Det var på badstranden, Svalnäs närmare bestämt. Vi kom att pratas vid och samtalen fördjupades undan för undan för att utvecklas till diskussioner om att slå ihop våra påsar och gifta oss. Men flickan från Skara med sin fasta tro var förankrad i Svenska kyrkan och jag var bitter på Gud och hade i stort sett lämnat tron. Vi insåg faran i att relationen riskerade att i sinom tid kapsejsa. Vi älskade verkligen varandra men Margareta var bestämd i sin åsikt. Vi behövde landa i en bättre förståelse för hur vi ville leva våra liv före äktenskap. Det blev en omvärderingens och prövningens tid men mer och mer insåg jag att Margareta hade rätt. Så kom avgörandet, jag hittade vägen tillbaka till Gud och bad om förlåtelse och förbarmande. Vi gifte oss 1990 i Råda kyrka. Vi har två barn, Jonathan och Carl Fredrik, samt två barnbarn, Oscar och Märta.
Kristers längtan efter mer kunskap i existentiella frågor och senare till församlingsarbete förde honom till beslutet att söka in till Enskilda Högskolan i Stockholm. Pingstförsamlingen i Lidköping behövde under denna tid en medarbetare på halvtid för tjänst på Kållandsö. Krister tillfrågades och tackade ja. Det passade bra, eftersom han då kunde bedriva sina studier på distans och på halvtid. Det blev en intensiv och jobbig tid med många och långa resor som höll på att sluta olyckligt. Krister fick en en aortadissektion, som drabbar 3-4/100.000 per år och skördar många liv. Med Gud och turen på sin sida överlevde han och kunde ordineras på utsatt tid.
Paret Liljegrens plan efter examen var att flytta till Jönköping men Krister blev erbjuden en tjänst i Lidköpings Missionsförsamling där han nu fungerat som pastor i fyra år. En tjänst som den sista tiden varit präglad av den pandemi som dragit fram över världen. Krister tror mycket på kyrkans relevans för det moderna samhället och där utgör Missionskyrkan i Lidköping en självklar del.
/Inghar Främberg