På mitt skrivbord i kyrkan har jag ett gosedjur i form av Ior stående. Ior är den dystra åsnan i sagorna om Nalle Puh. Min lilla Ior fick jag av två kollegor när jag slutade min tjänst i Skara pastorat där jag arbetade i fyra år. Jag var vid åtskilliga tillfällen utklädd till åsna på diverse barnsamlingar i kyrkan och mina närmsta kollegor ville ge mig en present som kunde påminna mig om min tid i Skara. Det blev då en åsna, men som de lite skämtsamt sa: “Ta inte illa upp – den påminner inte om dig alltså.”
Ja ja, det får vara hur det vill med den saken, Ior står nu på mitt skrivbord och påminner i alla fall mig om dem och om vår tid tillsammans. Han gör att mina tankar går till mina före detta kollegor regelbundet och att jag ber för dem och andra människor jag mötte under min tid där. Givetvis skulle jag tänka på dem ändå men jag är övertygad om att det blir oftare nu när jag har något synligt som påminner mig om dem. Kanske fungerar vi lite så i vår relation med Gud också, att vi behöver bli påminda om att prata med Gud om allt och vända oss till honom med allt vi är och har.
När terminerna är igång ses de som har möjlighet regelbundet till gudstjänst och andra samlingar i kyrkan och påminnelsen blir då väldigt påtaglig, men i allas våra liv kan det komma perioder då besöken i kyrkan av olika anledningar blir väldigt glesa. Då tror jag att det kan vara bra att ha något som påminner oss om gemenskapen med Gud. Det kan vara en promenad i skogen, en särskild plats att sitta på, att delta i en gudstjänst på TV eller Youtube eller något helt annat. Det jag räknade upp här kräver dock en aktiv handling, kanske behöver vi ha något så lätt som en symbol som står synligt och påminner oss, en Ior.
Nu är sommaren här med allt vad det innebär av förväntningar på soliga lata dagar, härliga grillkvällar och semester för de som jobbar, något vi behöver efter en lång grå vinter. Det kan dessvärre också vara en tid då vi “tar semester” från Gud. Livet rullar på och vi kan falla in i en lunk av förnöjsamhet. Utan Gud.
Till den här sommaren vill jag bara uppmuntra dig att istället ta semester “till” Gud. Rikta ditt tack till honom när dagen varit bra och glöm inte att Gud bär dig de jobbiga dagarna, även på semestern. Ta fram något som påminner dig om att prata med Gud. En symbol som för dig har betydelse och blir en tydlig påminnelse, inte en signal på mobilen, den påminner om så mycket annat. Lägg en bok synligt, ett kort, ett klädesplagg, en kvist, ett smycke, en bibel, en blomma. Du vet bäst vad som har betydelse för dig och vad som kan vara din Ior i relationen med Gud. Själv har jag en andaktsbok liggande i köksfönstret och den har hjälpt mig att stanna upp stressiga dagar då jag har försökt gå i egen kraft och den påminner mig lata dagar att jag behöver Gud alla dagar i mitt liv och att Gud vill leda och vara delaktig i allt.
Så tills vi ses och firar gudstjänst tillsammans igen vill jag önska dig många goda samtal med Gud, en riktigt skön sommar och Guds välsignelse.
”Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er. Låt alla människor se hur fördragsamma ni är. Herren är nära. Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar. Då skall Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus.” Filipperbrevet 4:4-7
/Tina Hjortlinger