Så var det dags för vårens kvinnofrukost i Missionskyrkan. Denna dag var speciell då det är 10 år sedan den första kvinnofrukosten hölls här. Det är som vanligt ett magnifikt buffébord uppdukat med allt man kan önska sig i frukostväg.
Dagen till ära finns dessutom ett bord med en ca 3 m lång tårta. Det är som vanligt slutsålt och ett sorl från alla som njuter av allt det goda. Efter kaffe och tårta var det dags för morgonens föreläsare, konstnären och författaren Lotta Backman.
Föredraget idag rör sig runt hennes bok; Min ena mamma hette Rut. Den beskriver Lottas liv. Uppkomsten till den blev när hon fick rycka in och hålla föredrag vid en kvinnofrukost där föreläsaren inte kunde komma. Efter detta fick hon frågan fler gånger om att berätta detta. Hon fick även frågan om hon inte kunde tänka sig att skriva en bok om det. Så när hon fyllde 60 började hon skriva manuset. Hon tog chansen och skickade in det till förlaget Cordia. Där fick hon napp.
Hennes start i livet började på ett barnhem. Vid ett års ålder kom hon till en familj i Jönköping. Till Rut och Sven. De hade länge längtat efter barn men inte fått några. Hennes familj hade inga släktingar men de räknade sig som en familj i den församling de tillhörde Filadelphiakyrkan i Jönköping.
Lotta hamnade i flick
skolan och gjorde sina år där. Så kom då dagen då slutbetyget kom och lite nyfiken som hon var kikade hon på det när hon fick det. Vad som förbryllade henne där var att det stod att hon var född i Klara församling i Stockholm. Det kunde ju inte stämma. Hon är ju uppvuxen i Jönköping.
Efter att ha haft detta i tankarna ett tag tog hon plötsligt mod till sig och frågade sin mamma om hon var adopterad. Så vid 18 års ålder fick hon veta sin historia. Tant Karin som varit och hälsat på, damen med de fina moderna kläderna var hennes biologiska mamma. Hennes pappa hade varit på väg att gifta sig med Karin. Den dagen hon berättade för honom att hon väntade barn talade han om för henne att han blivit kär i en annan.
Karin gjorde då valet att lämna in sin dotter till barnhem. Lotta hade alltid målat och tecknat så hon tog beslutet att söka in till konstskola i Stockholm. När hon var där letade hon reda på mammans namn i telefonkatalogen men vågade inte ringa upp. Hennes föräldrar var tveksamma till hennes val av karriär och hon ändrade sig och blev förskollärare istället.
I 20 årsåldern kom de existentiella frågorna ikapp henne. Då hon sitter i en kyrka i Stockholm drabbas hon av orden och de läker henne. Hon fylls av frid. Hon vet du att Han finns. Under 70 talet hamnar hon i Jesus-rörelsen. Där träffar hon sin man. De får tre barn tillsammans.
1979 möter hon så sin mamma Karin. Mamman hon aldrig känt. Hon skriver ett brev och postar det. Varje dag väntar hon på posten. En vecka senare ringer Karin upp henne på telefon. De pratar och gråter tillsammans och bestämmer sig för att ses. De får sex år tillsammans innan Karin dör.
Hon får veta att hon har en morbror som är konstnär. 1979 hade Lotta sin första utställning och släkten kom dit för att titta på den. Nu möttes båda hennes mammor där. Har blivit många flera utställningar efter denna. När hennes biologiska pappa hade dött fick hon veta att hon hade två syskon. De tog kontakt och håller kontakten än idag. Hon är så glad att hon fick syskon mitt i livet.
Lotta avslutar sitt föredrag med att berätta att hennes mamma Rut levde tills hon blev 89 år. Hon hann aldrig dit innan det var slut. Men åkte dit dagen efter och sa farväl. En mycket berörande föreläsning som man bär med sig när man lämnar kyrkan.
Marie Andersson