Sommaren närmar sig med raska steg och juni står oss nu vid dörren. Vädret bekräftar ju kanske inte alltid detta i denna mix av renodlad sommarvärme ibland och ibland gråa dagar som nästan mest påminner om hösten.
Kalendern däremot, den vittnar om att sommaren är här. Verksamhet efter verksamhet tar sommaruppehåll och schemat blir till synes glesare och glesare.
Detta är en naturlig del i de flesta kyrkor runt om i vårt land oavsett samfund. För en tid så är det verksamhet efter verksamhet som tar sommaruppehåll och kyrkan blir för en tid lite mer avskalad. Lite enklare. För en tid så kan man nästan säga att kyrkan går från att vara verksamhet till att vara församling.
För är det inte lätt att tänka att vi måste göra saker hela tiden? Starta nya verksamheter, samla fler människor för att driva fram den ena saken efter den andra för att nå så många människor som möjligt för att få in dem i de verksamheter som de är brist på folk i. Allt är bra så länge våra verksamheter frodas och växer. De nya människorna får gärna komma på gudstjänst sen när det passar för det är kul om det är fullt i bänkarna.
Jag menar inte att verksamheter är dåliga eller att de inte tjänar ett syfte, eller att engagemang i församlingens verksamheter är något dåligt, det tycker jag verkligen inte. Mycket av det som vi gör är otroligt bra och tjänar säkerligen ett högre syfte.
Däremot syftet bakom varför vi (och resten av kristenheten i Sverige) gör saker kan jag ibland fundera över. Kommer vi ihåg varför vi är en kyrka? Kommer vi ihåg varför vi är församling?
Under sommaren så får vi för en tid skala av mycket av det som till synes gör oss till en kyrka, våra verksamheter, för att fokusera på det som vi är utan dem; en församling. Utan alla verksamheter så är vi en salig och blandad skara människor som samlas till gudstjänst för att lova och prisa den levande Guden som vi bekänner oss till. Han som blev människa. Han som levde, dog och uppstod och på så vis besegrat både död och synd för att de som bekänner sig till Honom ska kunna få gå fria från både död och synd som Hans söner och döttrar. I gemenskap med varandra och med Honom så får vi dela Hans ord, lära oss av varandra och av Honom om vem Han säger att Han är. På grund av den kärlek som Han har gett oss kan vi sedan älska andra och ge den kärleken vidare. Inte för att fylla kyrkbänkarna, utan för att ytterligare en person till ska få finna vägen hem till Jesus och få uppleva samma kärleksfulla Gud som vi fått uppleva.
För en tid så skalar vi bort mycket av det som vi brukar göra och mycket av det som vi kanske tänker är det som gör oss till kyrka. För en tid så lämnar vi bara kvar det som gör oss till församling.
Så jag hoppas att du med mig kan glädjas över den enkelhet som vi går över till i sommartid.
———————————————————————————————————————————
Jag vill passa på att skicka med ett låttips till er alla, som går lite hand i hand med det som jag skrivit nu och det är Simple Gospel av United Pursuit. En låt med väldigt enkel och repetitiv text, men ibland så är det just enkelhet och repetition som vi behöver.
Allt gott och Guds rika välsignelse önskar jag er alla!
/Noa Holst