Skulptören Bertel Thorvaldsen sägs ha fått i uppdrag att smycka “Vor frue Kirke” i Köpenhamn i november år 1819. Efter många försök skapade han en pampig staty av Jesus i gips där Jesus stod med ansiktet vänt mot himmelen med lyfta armar. Syftet var att visa hur Jesus prisar Gud, och att vi människor också ska göra det. Nöjd med resultatet gick Thorvaldsen hem för kvällen. Den nye assistenten hade ännu inte lärt sig alla moment och glömde att öppna dörrarna till studion, där Jesusstatyn stod, så att gipset skulle torka snabbt. När Thorvaldsen kom på morgonen, möttes han av en helt annan staty än han hade lämnat kvällen innan. Statyn hade inte torkat under natten. Både armarna och huvudet hade sjunkit. Nu tittade statyn ner på honom när han stod framför den och armarna tycktes även de vara vända mot honom. Först blev Torvaldsen arg och skällde på den stackars assistenten, men när han stått där ett tag så kände Thorvaldsen att något hade hänt. Statyn som skulle påminna människor om att prisa Gud, tittade nu ner på honom och sträckte ut sina armar mot honom. Den modellen blev sedan den staty som smyckar kyrkan än idag.
Precis som Jesusstatyn visar en Jesus med utsträckta armar så tror jag att Jesus sträcker ut sina armar och säger “KOM”, också till oss idag. I Bibeln kan vi läsa att Jesus säger “Kom till mig alla ni som arbetar och är tyngda av bördor så ska jag ge er vila” och “Kom och följ mig så ska jag göra er till människofiskare”. Min övertygelse är att Jesus är relevant och kan göra skillnad i våra liv. Det är också därför jag tror på församling. Att vara församling innebär att samlas runt Jesus. Att ta emot från Herren och ge vidare utifrån hans överflöd.
För några veckor blev jag påmind om Bibelberättelsen om systrarna Marta och Maria. Vi kan läsa om dem i Lukasevangeliet kapitel 10 vers 38-42. “Medan de var på väg kom Jesus in i en by, och en kvinna som hette Marta tog emot honom i sitt hem. Hon hade en syster, Maria, som satte sig vid Herrens fötter och lyssnade till hans ord. Marta däremot var upptagen med alla förberedelser, och hon kom fram och sade: ”Herre, bryr du dig inte om att min syster har lämnat mig att sköta allting själv? Säg nu till henne att hon hjälper mig.” Herren svarade henne: ”Marta, Marta, du bekymrar dig och oroar dig för så mycket. Men bara ett är nödvändigt. Maria har valt den goda delen, och den ska inte tas ifrån henne.
Det som fastnar hos mig är att Maria väljer att sätta sig bredvid Jesus för att lyssna. Det innebär att hon väljer bort något annat. Något som i sig inte nödvändigtvis är dåligt. Jag tänker snarare att det handlar om en inbjudan där Jesus likt gipsstatyn sträcker ut sina armar och säger “Kom”.
Väljer vi att stanna och lyssna eller har vi fullt upp med annat?
Om du stannar och lyssnar, vad tror du i så fall att Jesus vill säga in i ditt liv idag?
/Marielle Qvint